Egenkärlek

Imorgon är den stora dagen: tenta mellan klockan 14.30 och 19.30. Frågan är hur lång tid jag sitter, det känns som att detta kommer vara en sån där tenta som tar lång tid.

Ehm... Så just nu sitter det antagligen något hundratal studenter i Göteborgsregionen och har ångest över morgondagen, men själv har jag än en gång lyckats få bort den genom att ta livet på precis så stort allvar som det förtjänar. Det går som det går, det absolut värsta som kan hända är att jag tvingas göra om tentan.

Så istället för att plugga sitter jag nu och tar hand om viktiga saker såsom tvätt, matköp och Wii-spelande. Jag tittade faktiskt lite i kursboken imorse, men det kändes fel på något sätt.

Livet går vidare, live with it.

Nu händer det grejer! Idag var det inte bara första mötet med valberedningen, det var även första programföreningsmötet (där vi programföreningar samlas och samspråkar). Dessutom så har vi börjat få in ansökningar till ACE-styrelsen. Det finns alltså hopp för framtiden.

Dagen har varit väldigt lång. Det började klockan 9 med skola, sen gym, och sen två möten. Inte mycket tid till plugg tyvärr. Men det är ju lugnt, jag har ju två hela dagar kvar. Gaaah.

Nä, nu måste jag göra något vettigt. Middag!

Då var man representant för ACE i HHGS valberedning också. Kanske är kul?

Mjau.

En trevlig helg mitt i tentaångesten, oväntat men välkommet. Det blev förstås en del pluggat också, men inflyttningsfesten hemma hos Hanna och Karin igår var så trevlig att det vägde upp en hel del pluggande. Det var till och med så trevligt att det tog ett tag innan jag orkade börja plugga idag, och även när jag började så var kvalitén på pluggandet inte så hög.

Jag har helt enkelt varit så där mysigt trött hela dagen. Mycket värt.

Och nu sitter jag och dricker varm choklad igen. Det börjar bli en otroligt bra vana.

Ännu en dag i The life of Nicklas har passerat. Det har inte varit en extremt händelserik dag. Största delen har faktiskt spenderats i soffan framför datorn med gamla tentor och föreläsningsunderlag på skärmen. Föga spännande faktiskt.

Jag har dock varit lite vettig för jag var och gymmade med Rasmus nyss.

Imorgon blir det antagligen bokmässan en sväng, men mest bara plugg. Jag tycker egentligen inte att det är så farligt att plugga när man väl sätter igång, men vissa ämnen är verkligen tråkiga att plugga. Detta är ett sådant.

Bara en vecka kvar nu. Jag kan nästan förnimma friheten som lockar.

Det är lill-lördag, och här sitter jag mitt i veckan i min soffa med nygjord varm choklad med en skvätt amaretto i. Jag är relativt orakad och känner mig sjukt slapp. Vissa kanske skulle kalla mig livsnjutare, men själv använder jag hellre den mer modesta titeln tjockis. Hur som helst är jag lätt värd det, mitt pluggande har gått bra idag.

Mmm, varm mandelgodhet väcker livslusten igen, samtidigt som chokladen sjunger små serenader på min tunga.

Ehh... jo, just det, jag är fortfarande löjligt nöjd med min mössa. Varför kan det inte bli -20 grader och snöstorm? Jag insåg också idag att en av mina nya scarfs matchar mina ögon väldigt väl. Mitt internethandlande har aldrig gått så bra.

Här följer en bildserie som visar precis hur fantastisk min ushanka är.







Se, det är ju nästan tre mössor i en! Innerfodret är dessutom lila, slå det om ni kan.

Efter en hård dag framför skolböckerna satte jag mig i soffan. Soffans namn var trötthet. Jag anspelar här på början av en fantastisk låt, men vi lämnar det där tror jag.

Mycket spännande dag idag, först kom posten med min "3 Balloons". Fantastisk skiva, den har nog allt. Där någonstans började dagen, innan den damp ner ur brevinkastet så hade jag bara pluggat.

Sen fortsatte dagen med mer plugg. Och mer plugg. Och sen lite mer plugg.

Lagom till kvällen fick jag ett sms från posten där det stod att mitt paket från Zoovillage var framme, så då gick jag och hämtade det. Nu är jag stolt ägare av två grymt snygga t-shirts, två perfekta scarfs och en löjligt snygg ryskinspirerad pälsmössa (fuskpäls förstås), en så kallad Ushanka. Vintern är räddad.

Imorgon blir det skola igen, men resten av veckan är vigd åt hemmapluggandet. Kanske blir någon tur in till skolan, men det är bara i nödfall.

För övrigt känns det lite bättre nu när jag har insett ungefär vad det är jag behöver lära mig till tentan. Hoppet har inte lämnat mig än.

Man kan bli lite trött på byråkrati ibland, men folk måste väl få känna sig viktiga antar jag.

Dagens tävlingsanekdot: Efter att ha kämpat med att få tag på kuvert till utskicken och till slut fått använda oss av ofrankerade kuvert för att sedan ta med dem tillbaka till kontoret för att skicka dem därifrån så har vi nu, något för sent, fått kuverten skickade till oss. Fantastiskt. Vi lämnade dem tillsammans med de som skulle skickas ut på kontoret. Kommunikation människor!

Anmälningarna har dock börjat rulla in, vilket är väldigt positivt. Det känns som att vi kan få tag på nio lag. Jag tror vi har tre nu.

Dagarna framöver kommer jag lägga mycket tid på tentapluggande, jag ser inte fram emot det, men jag antar att det måste göras. Önska mig lycka till.

Nu är jag lite småtrött efter att ha fixat med utskicken till tävlingen. Ungefär 500 kuvert har idag fyllts med broschyrer, klistrats igen och försetts med adresslapp. Totalt tog det hela ungefär 4,5 timmar för mig och Rasmus att göra. Sen var vi trötta, så vi åt middag, tittade på en film och såg på fotbollen. Känns vettigt.

Nu är jag nyss hemkommen och precis som igår tog jag mig en promenad genom stan mitt i natten, från Rasmus till Centralen. Folk som är ute på nätterna är ganska lustiga.

Nu ska det banne mig sovas, och imorgon börjar tentaplugget. Vi får hoppas att jag kan lära mig något.

Sov gott världen.

Jag är ledsen Dostojevskij, de senaste dagarna har jag inte varit rättvis mot ditt stora verk Dubbelgångaren. Av någon anledning har jag varit galet trött när jag har tänkt läsa innan jag går och lägger mig. Kanske går jag och lägger mig för sent?

Historien i boken, som jag tyvärr inte kommit så långt i än, är ganska udda. Det handlar om den udda karaktären Goljadkin vars liv verkar vara lite misslyckat som helt plötsligt möter en man med exakt samma namn som han själv och som dessutom ser ut som honom. Sedan blir det riktigt skruvat. Men jag gillar det.

I övrigt är livet som vanligt. Skolan känns tung just nu, men det går över nån gång. Tills dess sysselsätter jag mig med diverse förströelser. Såsom matlagning. Och matätning. Jag ser en regnbåge vid stormens slut. Den kommer dessutom närmare.

Min kropp värker, både mentalt och fysiskt. Dagens excel-labb var precis så tråkig som jag hade förväntat mig och det faktum att det tog dubbelt så lång tid att göra den än vad som var schemalagt gjorde inte det hela bättre. Mellan 14:00 och 18:00 var jag mest bitter och kände mig korkad. Mysig kombo.

Innan klockan 14, rättare sagt klockan 13, hade vi i ACE vårt första möte för året, men det var ganska informellt och vi tog bara några små beslut. Om några veckor är det dags att förnya styrelsen, det blir spännande.

Innan klockan 13, rättare sagt mellan klockan 11:30 och 13 sprang jag och Rasmus runt på skolan och satte upp affischer inför KPMG-tävlingen. Känns bra.

Det jag vill komma till är att jag har gjort massa saker idag, och efter skolan gick jag och Jonas dessutom och gymmade. Små steg, men jag blir säkert starkare någon gång.

Så... jag var hemma runt 21, och sedan dess har jag suttit och administrerat saker. Bland annat har jag skrivit ihop ett mail med beskrivningar över alla de poster som man kan söka inom ACE styrelse. Sedan skickade jag detta mail till massa folk.

Och nu är jag trött. Vill helst sova. Mmm sömn.

Okej, man kan gå till överdrift. Tanken var att denna kvällen skulle spenderas i slapphetens tecken med film, soffa och av någon anledning morotsstavar. Men så blev det inte riktigt... Istället blev det gym och en 8 km springtur. Men jag gillar det här med motsatser, så varför inte gå från ovettigt till vettigt.

Jag känner mig åtminstone väldigt frisk och det måste ju vara positivt. Jag funderade idag när jag gick in till stan i det smått fantastiska vädret på att om man vore en ligist så borde man börja torrhosta när man möter poliser. Långsökt? Ibland önskar man trots allt att man var en ligist. Jag tror dock att det inte riktigt ligger för mig.

För er som inte riktigt hänger med följer här tankegången:

Polis-pig-svin-svininfluensa-torrhosta.

Börjar morgonen med huvudvärk, men det känns som att det kommer gå över under dagen.

Gårdagen blev lite av en besvikelse då vi inte hade fått några kuvert att skicka ut, vi fick bara materialet som skulle skickas. Därför fick vi fixa med andra saker, vi började fundera på hur schemat för tävlingen ska se ut. Dessutom spelade vi en hel del Wii Sports Resort. Jag har nu nått nivån Superstar på Table Tennis. Mycket vettigt.

Vad mer... Jo, jag började läsa Dubbelgångaren igår. Ren njutning. Dostojevskij kan sina saker.

Jag blev även klippt igår så nu är sidorna snaggade och toppen ansad. Vi försökte oss även på att skapa en tuppkam med riktigt bra resultat. Jag får testa att ha det någon mer gång.

Denna veckan måste jag verkligen sätta igång att tentaplugga. Det kommer att bli episkt.

Jag vet inte varför jag lyckas sova så lite hela tiden, men ikväll blev det bara sex timmar. Jag tycker att det är lite.

Nu ska jag snart dra iväg till Rasmus och tillsammans med honom ska jag administrera saker. Känns som ett vettigt söndagsnöje. Vi kanske ska gymma också, men det är en ren bonus i så fall.

Jag tror nästa vecka kommer att bli en bra vecka, jag har en hel del att se fram emot.

Har jag skrivit att jag fyndade två böcker av Dostojevskij? Det gjorde jag, och jag är sjukt nöjd. Döda Huset och Dubbelgångaren förgyller nu min boksamling. Jag tycker att jag börjar få ihop en respektabel samling.

Helst skulle jag bara lägga mig på soffan och läsa, men nä, dags att bli seriös. Usch.

Varför blir det alltid såhär? Varför gick jag inte hem förrän 01:45, då alla bussar och spårvagnar redan slutat gå... Jag var inte hemma förrän strax efter 3, och gick upp 06:30. You do the math.

Und now, eine schule.

Förresten, grattis mor.

Men jag hade väldigt trevligt. Pannkakor i överflöd är min grej.

Jag har aldrig tidigare upplevt sådan här smärta. Mina armar värker konstant. Men det är det nog värt. Det kanske inte var helt nödvändigt att jag var tvungen att bära en enormt tung låda med broschyrer från Handels upp till Rasmus. Åtminstone bar jag den en stor del av vägen, sen fick jag Rasmus att gå ner och möta mig. Det var praktiskt, för han slängde enkelt upp paketet på axeln och bar den när det började bli uppförsbacke. Bärandet av tunga lådor bör ej utföras efter överdriven träning, det kan vi konstatera.

Idag har jag även spenderat ett gäng timmar bakom ett bord i Handelsrätten där jag har försökt förklara för andra studenter varför de bör ansöka till en post i ACE-styrelsen. Jag lyckades med några stycken, så eftermiddagen var inte helt bortkastad. Jag och Ellinor åt en hel del kakor också.

Ehm... vad har hänt mer... Jo, just det, det var möte på KPMG igår. Det var bra, det känns som att vi är på banan.

Och imorgon blir det pannkakor. Sweet.

Vi har även ett födelsedagsbarn på fredag, min mamma blir lite vuxnare.

Och på lördag är det fest, känns vettigt.

MMM träningsvärk. Vad har jag gett mig in på egentligen? Dessutom gick mina skor sönder igen, så jag tror att det är dags att investera i ett par nya... Jag skulle kunna göra en investeringskalkyl, men det vill jag verkligen inte.

Skoldagen bestod mest av att man kämpade så mycket med abnormt tjocka ögonlock så man knappt kunde koncentrera sig på vad läraren sa. Inte så värt.

Gymmet var en trevlig överraskning dock, det var en trevlig lokal. Sen behöver man ju inte spendera en timme med att leka asket, men det ligger kanske något värde i det med. Och imorgon kör vi igen...

Nu ska jag försöka sträcka ut lite muskler så jag inte ser ut så mycket som ett mongo. Vi får väl se hur det går med den saken.

Väldigt trevlig inflyttningsfest igår, de flesta deltagarna var läkar- eller juriststudenter. Många vänliga människor. Lägenheten var häftig, grymt högt i tak och ganska stor. Läget var också helt okej, precis bredvid Ullevi. Planlösningen var också vettig.

Jag vill också ha ett tak jag inte kan nå.

Idag har jag inte varit överdrivet effektiv. Jag har pluggat en del och tvättat lite, men i övrigt har det inte hänt mycket. Nu blir det slötittande på fotboll.

Allt på en gång, men det funkar. När jag gick hem från skolan idag märkte jag att jag började få migrän och nu sitter jag och känner smärtan i bakhuvudet, väl dold bakom en huvudvärkstablett. Dålig timing kan tyckas eftersom jag nyss fick ett samtal och blev inbjuden till en inflyttningsfest. Men jag går ändå, lite huvudvärk får ju inte hindra mig från att ha roligt.

Igår när jag spelade tennis gick mina träningsskor sönder. Jag hade märkt att hälen var lite lös, men igår så dog den helt. Det var intressant att försöka springa runt och spela tennis på tå, för det var det enda som kändes någorlunda bekvämt. Go känsla i vaderna.

För övrigt, gött väder.

Jag har verkligen aldrig varit så här ren. För tredje gången idag har jag duschat och tydligen blir man lite renare varje gång. Det är inte så att jag har gått och blivit manisk med min renhet utan det råkade bara bli så. Imorse var jag tvungen att duscha, och när jag kom hem från skolan så sprang jag en runda. Om jag inte hade duschat efter det så hade jag bara varit äcklig. Nyss var jag dessutom och spelade tennis, så då tvingades jag duscha ännu en gång. Så... nu är jag till sist ren.

Om ni varit i Göteborg idag så kan ni inte ha missat att det har regnat en del. När jag skulle gå hem till mina föräldrar förut för att bokföra blev jag nästan bortsköljd av de enorma vattenmassor som översvämmade allt och alla. Okej, jag kanske kryddar en aning, men jag försöker göra en poäng... Göteborg är blött.

Tragiskt, men detta var det enda jag hade på hjärtat. På återseende.

Jag vet att jag hade något viktigt att skriva, jag tänkte på det imorse när jag gick till skolan... Men nu är det som bortblåst. Eftersom jag sitter och tittar på Family Guy väljer jag istället att citera Stewie:

"Anyone else wanna feel my Reeboks in their grapes?"

Men seriöst, jag vill minnas att det var något speciellt jag ville ha sagt. Det här med närminne suger verkligen.

Jo, just det, jag tänkte anspela på min egen förträfflighet och berika era liv genom att berätta hur jag spenderar mina första vakna timmar varje morgon.

Som exempel tar jag morgondagen, för eftersom varje morgon i stort liknar varandra så tror jag att jag kan förutspå vad som kommer hända. Så... Klockan 06:30 vaknar jag, går upp och tvättar ansiktet med kallt vatten så att ögonen känns mindre sandiga. Sedan tar jag en löjligt varm dusch. Sedan rakar jag mig, klär på mig och försöker skapa en frisyr.
Vid det här laget kommer klockan vara ungefär 06:55. Jag slår på tv:n på ettan och går ut och gör två mackor, en skål med vaniljyoghurt, müsli och en banan samt ett glas vatten.
När jag är klar med frukostberedandet så går jag ut i vardagsrummet och kollar på nyheterna som börjar 07:00. Nu äts frukosten samtidigt som datorn sätts igång för att jag ska kolla min mail. Exakt varför tiden går så snabbt vid den här tiden är oklart, men väldigt snart blir klockan 07:45 och det betyder att jag ska gå och borsta tänderna. Sedan brukar det alltid finnas något att göra fram till klockan 08:00 då jag börjar gå mot Handels, där jag anländer vid 09:00. Då är det ju förstås en kvart kvar tills lektionen börjar, men det brukar alltid vara någon annan tidig människa som man kan prata med.

Så, där har ni en morgon i mitt liv. Väldigt mycket rutin, väldigt mycket onödigt slöande. Jag gillar det.

Jag brukar sällan skriva mer än en gång per dag, ibland inte ens det, men idag känner jag mig benägen att skriva lite mer.

Jag vet dock inte riktigt vad jag har att säga, ibland känner man bara ett stort behov av att skriva. Ungefär som det är med att prata med folk så behöver det kanske inte alltid finnas en anledning, man är mest ute efter kontakten. Skrivande är u tyvärr en ganska solitär aktivitet men jag gillar att bara skriva tills det kommer fram något intressant. Allt som ofta blir det inte så intressant dock. Som nu.

Man kanske borde ha en annan infallsvinkel på det hela... Allt jag skriver kan ju trots allt rent hypotetiskt läsas av vem som helst. Man borde hålla sig till en betydligt högre standard. Men vad är bra skriverier? Jag har inte riktigt spetskompetensen för att beskriva hur man gör tillverkar spets. Förlåt ordvitsen, men konstigt nog var det inte meningen. Så, facklitteratur stryker vi.

Poesi har inte heller det varit min starka sida. Jag kan ibland uppskatta poesi, men jag är rädd att om jag skulle försöka mig på att författa min egen skulle jag bara skapa något pretentiöst och innehållslöst.

Nej, mina skriverier får nog även i fortsättningen behandla så banala ting som min egen vardag och mina allmänna funderingar kring livet. Exempelvis:

Jag tittar nästan varje kväll på en spindel som bor utanför mitt fönster. Den sitter där oavsett väder och väntar på att något skall flyga in i dess nät. Den är ganska stor, i motljus ser den ut som en korsspindel. Följdfundering: Hur ser en korsspindel ut i motljus?
Jag har aldrig tyckt om spindlar, det är något med hur de rör sig och hur de ser ut... Denna speciella spindel har dock blivit lite av en husspindel. Den kommer fram varje kväll när jag sitter och pluggar i vardagsrummet och bara sitter där i sitt nät och ser elak ut. Hur ser en korsspindel i motljus elak ut?

Många viktiga frågor har väckts, men nu är det dags att dricka vatten. Min springrunda gav mig en obotlig törst. Omotiverat.

Tydligen är tennissäsongen igång igen. Dessutom ska jag börja träna på gym och varannan dag bjuder på ett varv runt 8:an. Det kommer att bli en hård höst.