Egenkärlek

Nu tänker jag ta upp ett ämne som jag irriterat mig på under en längre tid, nämligen musik. Varför görs det bara bra vänster-inspirerad musik? Det känns väldigt orättvist att vänstern skall få all musikalisk uppmärksamhet medan högern får nöja sig med omusikalsikt uppskattande.
Jag gillar förvisso vänster-inspirerad musik, jag lyssnar mycket på Boy Sets Fire (med fantastiska textrader såsom "Behold the capitalist bathing in the blood of the working class"), Doktor Kosmos (vänstermusikens kanske främsta företrädare) och en del annat smått och gott, men jag känner att lite mer diversifiering hade varit på sin plats. Problemet är kanske att det är svårare att besjunga sunda ekonomiska planer än det är att ondgöra sig över orättvisor i världen. Sucks to be me helt enkelt.

Kalmar var fint för övrigt, lördagen bjöd på sjuk värme samt ett väldigt trevligt bemötande från lokalbefolkningen. Jag gillar det skarpt.

Jag skulle även vilja slå ett slag för rynkor, finns det något mer charmigt?


Rynk rynk. Sådär vill jag se ut när jag blir gammal. Fast jag vill fortfarande vara en man tror jag. Blir så mycket bök om man skall hålla på och byta kön. Det är för övrigt min mormor på bilden.

Tyvärr blev det inga kroppkakor, men jag fick nya löparstrumpor i påskpresent. Känns påskigt.
Nu skall jag nog faktiskt ta och inviga strumporna, jag förutspår glada fötter.

Riktad glädje är dubbel glädje.