Egenkärlek

Ta en kalldusch för sveda och verk. Läs en bok för att bota skrivkrampen. Se en film för att fly verkligheten. Skaffa en hatt för att dölja hårdagen.

Det finns mängder med vettiga lösningar på olika problem men det finns inga vettiga genvägar när man pluggar. Självklart kan du vara mer eller mindre effektiv, men till sist måste du ändå sitta där och förlora dig själv i böckerna. Kan tyckas trist, men känslan som infinner sig när tentan väl har passerat är värd all tristess i världen.

Ett liv är så långt, så vansinnigt långt, men ändå så kort. Det måste kanske sättas i relation till vad man använder det till. Varje person måste nog finna sin egen väg till frälsning... I de här sammanhangen kan det vara dumt att lita på någon annan, speciellt någon som levt för ett antal hundra år sedan och som antagligen inte var speciellt vettig. Min väg till frälsning ligger i livet självt. Begreppet frälsning kan te sig religiöst, men min tolkning av det handlar snarare om ett sätt att finna en mening med livet.

Ibland måste man bara ta sig lite tid att reflektera över saker för att de ska framstå som mycket klarare. Jag vill avsluta med en bild som på något sätt förkroppsligar en sann livsglädje. För vad kan ge mer livsglädje än bearnaisesås?


Jag gillar livet...