Egenkärlek

I väntan på Godot var bra, men jag kan tycka att den dras med ett av de klassiska problem som abstrakta historier ofta dras med, den blir lite väl abstrakt. Man kan för visso förstå vad det är som man skall reflektera över, men vissa inslag är bara konstiga. Dessutom lämnar den mig med en djupt deprimerande känsla, livets meningslöshet har aldrig varit mer påtaglig.

Jag blir faktiskt lite lätt arg, och det blir jag inte så ofta.

Jag tror att man skall finna mening i rutiner och som svensk så gör jag som jag blir tillsagd. Frog-count: 2.

Den dåliga dagen blev till en dålig vecka. När ska det ta slut? Statistiken klarade jag dock, så något kan jag väl glädjas åt.

God natt