Egenkärlek

Äntligen är vi där. Tiden har gått sin stilla gång men nu börjar utbildningen på allvar genom att vi idag hade första lektionen i beskattningsrätt. Det är den första kursen vi har i egenskap av blivande revisorer. Vi fick även en blick av hur många vi är som ska läsa revisorsspåret och det visade sig vara... inte speciellt många. Det känns dock ganska bra, jag har inte varit i en såhär liten klass sedan jag läste Teoretisk Filosofi A. I B-kursen var vi dock bara 10 personer, men det blev nästan väl få. Jag skulle uppskatta att vi var runt 20 där idag, med reservation för att jag verkligen inte alls räknade.

Så, varför svamlar jag då om detta. Jag vet inte riktigt, men jag börjar bli lite förväntansfull inför resan som påbörjas imorgon. Jag tror att det mesta är nedpackat nu, jag funderar dock fortfarande på om datorn skall med eller inte... det lutar åt att den åker med, om inte annat så för att jag behöver den för att ladda min mp3-spelare.

De två böcker som skall hålla mig sysselsatt under resans tråkigare stunder är Fursten av Machiavelli som åker med bara för att den är lättläst och ganska lustig samt boken som jag citerade häromdagen nämligen The World as Will and Representation av Schopenhauer som jag tänkte skulle göra mig lite sömnig när det behovet uppkommer. Dessutom är den säkert fantastisk att ha som konversationsstartare på bussen, jag menar vem vill inte diskutera idealism kontra materialism när man sitter på en svettig buss med massa okända människor? Jag tycker att det låter fantastiskt trevligt. På tal om böcker så gick litteraturen till den nya kursen på ungefär 1500 kr. Känns otroligt värt med tanke på att böckerna kommer att vara obsoleta inom ett år.

För övrigt så har jag ett av fönsterna i mitt lilla rum på vid gavel och in strömmar solen och fågelsången. Finns helt klart sämre ställen att befinna sig på just nu.

Vi hörs igen när jag kommer tillbaka, nu väntar en dryg vecka av inläggsbrist. Antagligen har jag något lustigt att berätta när jag komme tillbaka igen.

Tschüss!

Ett sent blogginlägg från en dag som varken satte igång eller tog slut. Så känns det åtminstone. Tentan var något av ett antiklimax då jag aldrig fick den där riktiga känslan av lättnad efteråt. Istället kändes allt precis som vanligt när jag strosade iväg och tränade efteråt. Kvällen fortsatte sedan på ett ganska händelsefattigt vis, men det var mitt eget val. Jag antar att jag kunde ha firat att tentan var över på något sätt, men jag fick aldrig riktigt någon lust.

Något som dock är väldigt bra är att jag har fått hit mina böcker och mina filmer, så nu känns livet lite bättre. Jag satte faktiskt igång att läsa en bok igår som jag länge har varit sugen på, nämligen volym två i Schopenhauers The world as Will and Representation. Volym två ska väl ta itu med representationsdelen antar jag, det var väldigt länge sedan jag läste volym ett men jag vill minnas att det var mycket snack om viljan och hur den manifesterar sig i allt vi gör. Det är uppfriskande att få i mig lite riktig idealism i motsats till vad jag till vardags tror på. Jag ska faktiskt passa på at citera ett stycke som jag läste igår och som jag tyckte var riktigt intressant:

That the objective world would exist even if there existed no knowing being at all, naturally seems at the first onset to be sure and certain, because it can be thought in the abstract, without the contradiction that it carries within itself coming to light. But if we try to realize this abstract thought, in other words, to reduce it to representations of perception, from which alone (like everything abstract) it can have content and truth; and if accordingly we attempt to imagine an objective world without a knowing subject, then we become aware that what we are imagining at that moment is in truth the opposite of what we intended, namely nothing but just the process in the intellect of a knowing being who perceives an objective world, that is to say, percisely that which we had sought to exclude. For this perceptible and real world is obviously a phenomenon of the brain; and so in the assumption that the world as such might exist independently of all brains there lies a contradiction.

Det är en ganska intressant ståndpunkt som Schopenhauer har, men jag har alltid haft svårt för att ta idealism seriöst. Jag kanske dock är lite för snäv i min föreställningsram för att acceptera den, jag håller mig helt enkelt innanför common-sense-lådans väggar.

En intressant reflektion är att jag tror att mitt eget skrivande har påverkats en hel del av all denna engelska litteratur som jag läst under min uppväxt. Om man granskar mina texter så förekommer det en hel del kommatering och jag har fått för mig att det är vanligare att göra på det viset när man skriver på engelska.

Det är smått komiskt hur mycket mina inlägg på senaste tiden i stor mån handlat om den där skidresan. Man skulle kunna tro att allt mitt fokus låg på den, men egentligen tänker jag ganska lite på den. Snarare fylls mitt huvud av saker som koncernredovisning, redovisningsprinciper samt vad jag ska äta. Jag skulle dock säga att jag ser fram emot den, det gör jag verkligen, men den har fått oproportionerligt mycket utrymme.

Jag har egentligen inte för vana att sitta och läsa igenom det som jag skrivit efteråt, jag tycker att för min egen del så ligger ordens värde just i skrivande stund eftersom de får mig att reflektera kring min tillvaro. Att sedan gå tillbaka och se vad jag kände och skrev i en specifik tidpunkt ger mig inte så mycket.

Idag har jag haft en relativt dålig dag rent känslomässigt. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det men ett visst svårmod har trängt sig på under åtminstone senare delen av dagen. Det kan också vara den aldrig riktigt frånvarande tentaångesten som gör sig påmind, det är ju trots allt precis sådär lagom långt kvar så att man fortfarande kan lära sig saker men man är så evinnerligt trött på det. Det blir säkert bättre imorgon, då börjar det bli för sent att plugga. Det känns alltid lika tryggt.

Såg precis att tentan bara är fyra timmar lång, då kan den ju inte vara så svår. Tyvärr ligger den på eftermiddagen, själv föredrar jag när tentorna börjar vid nio. Då kan man speeda igenom den på två timmar och sedan gå och träna innan det är dags för lunch. På tisdag kanske det blir ett sent träningspass istället, vem vet?

Det är en annan sak som upptar mycket av mina inlägg, all denna träning. Jag skulle inte på något sätt säga att jag tränar så mycket som jag ger sken av, men jag börjar tycka att det är riktigt trevligt att ta sig ner till gymmet. Jag har till och med nått den nivån att jag kan uppskatta att gå dit själv och bara koppla bort hjärnan i några timmar. Träning har aldrig haft den rollen i mitt liv förut.

Nu blir det nog lite ovettigt serie-tittande och sedan en tidig sömn så att jag faktiskt kan plugga effektivt imorgon. Och kanske träna också? Den som orkar läsa mer någon annan dag få se.

Om en vecka sitter jag i en alpby och dricker glüwein. Så är det bara. Det känns helt grymt bra. Innan dess ska jag bara hinna med en tenta, men det ska nog gå bra hoppas jag.

Just nu har jag huset för mig själv eftersom föräldrarna har åkt iväg till Nyköping över helgen. Pappa kommer dock hem imorgon igen men mamma försvinner iväg till Skottland en vecka. Pappa lär även spendera stora delar av nästa vecka nere i Skåne, så jag får klara mig på egen hand. Dock ska jag mest plugga fram till tisdag så det spelar inte så stor roll om jag har sällskap eller ej.

En leverans med lite nya t-shirts kom fram igår så nu har jag något att ha på mig under våren och sommaren. Det var inte direkt som att jag led brist på kläder innan, men ombyte förnöjer trots allt.

Ikväll bär det av till Masthugget för en födelsedagsfest.

Ännu en lång dag i Haga. Mycket plugg blev det, men även en del studierelaterat skratt. Lite tragiskt att sitta och skratta åt studiekamraters arbeten men det var verkligen pinsamt dåligt. Vi kunde tyvärr inte riktigt komma på något positivt att säga till oppositionen imorgon, men vi får väl hitta på något. Det känns konstigt att arbeten kan vara så olika trots att vi alla har läst snart tre år ekonomirelaterade ämnen.

Imorgon blir det lite mer förberedelser av vår egen presentation, men jag lär även hinna med en del pluggande av andra saker. Jag har för övrigt funnit mitt hörn i salen där jag har pluggat den senaste veckan, om ni undrar var jag sitter i framtiden så är det antagligen där.

Jag kom just hem från ännu en utklassning i tennis. Det var jag som utklassade alltså, inte tvärtom. Men pappa verkade ta det med gott mod. 6-1, 6-2, 3-0 blev resultatet till slut, sen kände vi att det var nog.

Det börjar kännas bättre och bättre inför tentan på tisdag, men jag är som vanligt lagom optimistisk.

En produktiv dag är snart till ända. Jag har hunnit lära mig en del koncernredovisning, läsa ett mindre bra praktikfall som jag skall opponera på samt springa en jäkla bit. Jag har räknat ut att jag sprungit mer än tre mil denna veckan hittills, det är en bit över snittet kan man lugnt säga. Imorgon väntar ännu en lång dag, men det känns helt okej med tanke på att det är över nästa vecka, åtminstone för en stund.

Jag har börjat gå och lägga mig väldigt tidigt nu för tiden vilket känns väldigt bra. Dagen blir otroligt mycket mer produktiv eftersom min hjärna vägrar plugga efter klockan 18 och nu kan jag istället plugga på morgonen.

Hoppas att det finns snö där nere... Alternativt att solen skiner hela veckan. Vilket som fungerar för mig.

Träningen går bra som aldrig förr, jag går från klarhet till klarhet i studierna och magkänslan är i allmänhet bra. Det kanske var lite förnyelse i livet som doktorn borde ha ordinerat, om jag nu hade träffat en doktor.

Dock kanske man inte skall ropa hej riktigt än, varför man nu över huvud taget skulle ropa hej, med tanke på att jag har ett praktikfallsredovisning och en tenta kvar innan jag försvinner ner till skidor och ledighet... men för en gång skulle kan jag tänka mig att ta ut segern i förskott. Livet är för kort för att inte vara lite positiv då och då.

Hoppas att den kommande våren har samma effekt på er som den har på mig.

En söndag kan vara så mycket, men just denna specifika söndag var inte speciellt mycket alls. Mest har jag bara pluggat och det var föga inspirerande. Jag ser nästan fram emot att få skriva praktikfall imorgon, och det säger en hel del. Jag tror dock att jag ska unna mig själv ett träningspass efter skolarbetet, beroende lite på hur snabbt vi blir klara.

Nästa vecka är upplagd på följande vis. Måndag och tisdag = grupparbete. Arbetet skall nämligen vara inlämnat på tisdag eftermiddag. På onsdag följer sedan tentaplugg samt inläsande av arbete som det skall opponeras på. Torsdag: Mer förberedelser av opponering samt tentaplugg. Fredag: Opponering. Vi skall även bli opponerade på, vilket jag kanske borde bäva mer inför. Men det brukar inte vara särskilt blodigt.

Det låter ju inte som en extremt spännande vecka, men det brukar bli så i tentatider. Tentan är veckan efter nästa, på tisdag. Sedan är jag så gott som i alperna.

Gårdagskvällen spenderades hos Rasmus där vi spelade tv-spel och åt vindruvor. Det kanske inte låter som en extremt spännande kväll, men det var trevligt. Idag har jag gått runt hela dagen på stan med mamma och kollat på saker. Skörden för min del blev ett underställ och en väldigt grön väska. Nu väntar en kväll med lite pluggande samt tv-tittande. Jag känner mig helt slut efter veckan som varit...

Men nu blir det fika, en av de största fördelarna med att bo med mina föräldrar.

Att hålla sig sysselsatt är inga problem när man har tusen saker att göra. Dessutom kan man fördriva tiden med roliga saker, såsom chokladfrosseri-kväll som jag hade igår hemma hos Matilda. Väldigt trevligt var det.

Just nu sitter jag och granskar Castellums årsredovisning för 2009 inför att vi skall påbörja vårt praktikfall imorgon. Kan vara en idé att vara lite påläst. För övrigt är det en av de mest informativa och lättlästa årsredovisningar jag kommit i kontakt med. Min yrkesroll kommetr allt närmre min vardag och jag gillar vad jag ser.

Gårdagen var rätt hektisk med massor av lektionstimmar samt ACE-representation på HHGS-dag (kårens egen dag där alla kårföreningar får chans att visa upp sig själva). Men det är kul när man har saker att göra, då slipper man att fokusera på att jag inte har en aning om vad jag vill göra av mitt liv, förutom det där med yrke... Om man ändå vore salongsberusad i en alpby just nu... men det kommer inom kort.

Nu måste jag tillbaka till den fina årsredovisningen för snart ska det lagas mat.

För övrigt känns det fortfarande ganska absurt att vara singel.

Mycket sysselsättning just nu. Jag borde packa upp alla kläder, men det får bli efter att jag skrivit klart det här. Idag har jag spenderat ett gäng timmar i skolan och även några stycken på gymmet. Dagens prestation är 10 km på drygt 46 minuter. Nu är jag ganska trött och ser fram emot en händelsefattig afton tillsammans med plugg, mor och antagligen dålig tv. Livet skulle kunna ha varit mycket värre.

Det är en viss omställning att flytta hem till föräldrarna igen efter att ha bott hemifrån i över tre år, men det är en väldigt behaglig tillvaro. Dessutom slipper jag vara själv, något som jag inte har någon speciellt stor lust med just nu.

Förhoppningsvis blir det även mer sömn inatt, gårdagen bjöd inte på så mycket. Man kan ju tycka att spårvagnarna borde gå hem även efter klockan 1, men gör de inte det får man vandra istället.

Det var en lång väg hit, men nu är jag här. 23 år och singel möter jag världen. Singel... känns väldigt konstigt att klassificera mig själv som det. Det kan bero på att det är första gången på 6,5 år som jag kan göra det.

Som läsaren kanske förstår är jag inte längre i ett förhållande, det tog slut någon gång under förmiddagen igår. Känslorna som följde var många och varierade, men jag har nog landat i någon slags förundran/chock. Men men, det är väl sådant som händer antar jag. Livet fortsätter runt omkring mig precis som att inget hade hänt.
Det känns på något konstigt vis som att börja om på ruta ett igen. Jag får omvärdera hela mitt liv, hur jag vill ha det och vad jag vill göra. Känns större än något som jag har tid att fundera ut just nu. Det kanske är bäst att hålla sig sysselsatt och hoppas på att känslan av att en del av mig försvunnit försvinner. Under en övergångsperiod får jag väl helt enkelt vara förvirrad. Jag skall försöka att analysera mina tankar och hålla er uppdaterade kring hur mitt mentala liv utvecklas.

Idag är det internationella kvinnodagen, som dessutom firar 100 års jubileum, och detta skall firas genom att i goda vänners lag dricka rödvin och kolla på Svenska Hollywoodfruar. Vettigt? Det handlar inte om vettighet tror jag.

Tentan igår kändes helt okej, jag är relativt säker på att jag klarade den. Men så har det låtit förut... Direkt efter tentan gick jag till gymmet för att varva ner lite och på kvällen blev det mer nervarvning på en sittning tillsammans med Linnéas sexmästeri.

Det känns grymt bra att jag för tillfället inte har några tentor efter mig och dessutom känns det som att resten av våren kommer att bli ganska trevlig. Snart är det bara ett år kvar på utbildningen. Känns överkomligt.

De senaste dagarnas väder har haft en positiv inverkan på mitt humör, sinnesstämningen blir lite mer lättsam när solen skiner hela tiden.

Nu ska jag ta tag i en övningsuppgift i koncernredovisning.

Just när nätterna blev lite kortare insåg jag att dagarna bara blev längre och längre. Detta återspeglas i att skolan tar allt mer tid, det blir inte mycket tid över till annat. Men det är ju snart bara ett år kvar innan jag är klar, så jag är ganska nöjd ändå.

Skidresan är bokad nu också. Den 26:e mars åker jag och Filip ner och gör Bad Gastein osäkert. Känns grymt bra att få komma iväg, speciellt eftersom jag bara missar en lektion samtidigt som jag har en hel vecka extra ledigt när jag väl kommer hem igen. Antagligen finns det nog något att läsa under den tiden, men det registrerar inte min hjärna. Den tänker bara på hur gött det kommer att bli.

De nya glasögonen fick fin kritik från alla som sett dem idag. Jag kan inte vara mer nöjd med mitt val. Nu har jag dessutom varit hos optikern igen och rättat till skalmarna så att de passar lite bättre.

Snart bär det av till tennishallen för första gången på några veckor. Vi får se om jag lyckas vinna trots att mina muskler ömmar något efter gympasset som genomleds förut.

Jag hade en intressant diskussion förut med Johannes som råkade vara på samma buss som mig. Den gick från dagisbarn till Nietzsche och tillbaka igen. Diskussionen alltså, inte bussen.

Imorgon kan jag hämta ut mina nya glasögon. Känns riktigt bra. Andra roliga saker som händer imorgon är att jag ska på kontaktsamtal med KPMG och Ernst & Young genom REKON-mässan. Förhoppningsvis kan jag lämna ett bestående intryck, det är ju trots allt ett år kvar av studier innan jag är klar.

Skidresan kommer närmare och närmare. Vill helst av allt bara vara där nu, känns som att tentor och liknande är ett nödvändigt ont på vägen.